Veckans ord - ord under luppen

veckans ord
VECKA 43, 2017: SINKADUS
tärningar
sinkadus – slump: det var en ren sinkadus att de träffades; spec.: lyckträff [sinkadu´s] (1)
sinkadus – slump, lyckträff, flax, tillfällighet (3)

Det är den här betydelsen som från mitten på 1800-talet gäller i svenskan. Men från 1700-talet betydde sinkadus också något helt annat – en betydelse som nuförtiden är tämligen passé.

sinkadus – 'örfil; tillfällighet, slump 'är ursprungligen en term i tärningsspel, med betydelsen 'fem; två (ögon på tärningen)'. Det är ett gammalt lån från lågtyskan, som fått det från fornfranskans cinque 'fem' och dous 'två'. De enskilda orden sinka och dus är bägge kända sedan fornsvensk tid. När den ena tärningen visar fem prickar och den andra två, då har man slagit en sinkadus. Tärningsslåendet gav sedan upphov till betydelsen 'örfil', och som spelterm kom den också att betyda 'tillfällighet, slump' (Boken ”Ordens ursprung”: Bo Bergman)
 

Örfil kopplat till 5 och 2 - hur går det ihop? ”Förmodligen med syftning på att fem fingrar används.” Det föreslås i en annan etymologisk ordbok, och kanske underförstått att händerna som kan nyttjas ju är två. 

Carl Michael Bellman - text från ett av hans verk.
Nog är det lite knepigt att hänga med i svängarna i den här texten från slutet på 1700-talet. Det är Carl Michael Bellman som har plitat ner raderna (möjligen i inte helt nyktert tillstånd). Käftamente (givetvis: = käft, käften) har jag också gulmarkerat eftersom jag på något sätt gillar ordet. Käftamente finns faktiskt med i Svenska Akademiens ordbok. I texten från 1939 höjs dock ett varningens finger: ”starkt vard., föraktligt”. Men så farligt är väl inte ordet?   

Men tillbaka till huvudspåret: sinkadus i betydelsen slump, lyckträff, flax, tillfällighet:

* Sprängladdningarna hade enorm kraft och orsakade stor förstörelse. Det var ren sinkadus att ingen människa kom till skada (DN: Lasse Wierup)
* Dömer våra domstolar på ett likformigt och förutsägbart sätt? Ett antal mål från senare tid får mig att tvivla. Målen visar nämligen att det ibland kan framstå som nära nog en sinkadus om en person döms till ett långvarigt fängelsestraff eller frias helt (DN: Claes Sandgren)
* Fotografering är en övning i att iaktta, och resultatet är alltid en sinkadus, bland de tusentals negativ som fyller flera lådor i min ateljé finns bara några få som är exceptionella (Bok: Isabel Allende)
* MB Ö talade bl a om utvecklingen av ubåtsskyddet och hävdade att ”det är en ren sinkadus” om vi lyckas lokalisera en främmande ubåt (Bok: Lennart Ljung/‎Evabritta Wallberg; ”MB Ö” ska betyda ”Militär Befälhavare för region Öst”) 
* Ingmar Bergman om sin uppsättning 1964: "Harry Martinson hade arbetat länge på ´Tre knivar från Wei´ men lagt undan den. Det var en ren sinkadus att jag fick reda på att den fanns över huvud taget” (DN: Betty Skawonius)
* Hur ser du på att staten nu är största ägaren på börsen? - Det är mer en sinkadus. Det är inte något självändamål, det har bara blivit så, säger han (DN: Knut Kainz Rognerud)


Jag uppmärksammar ord eller uttryck som på ett eller annat sätt förtjänar det. Kanske mest ord/uttryck i vårt svenska språk som är bortglömda eller tenderar att bli det. De ordböcker jag använder: Svensk ordbok från 2009 markerat med (1) och Bonniers svenska ordbok från 2010 (2). Emellanåt också Bonniers synonymordbok från 2008 (3) och Svenska Akademiens ordbok (4). Ibland blir det andra källor. Exempelmeningarna har jag främst hämtat från tidningar och böcker (sistnämnda mestadels via "Google Böcker"). Åtskilliga av de ord jag tar upp ingick inte i mitt eget ordförråd förrän helt nyligen ...


TIDIGARE VECKANS ORD:


avdelare
VECKA 42, 2017: HÄNSJUNKEN
hänsjunken 1
* ... Jack själv stod staty vid kajen till storbåtshamnen. Klappade honom på kinden och fotade. Mager ung man, framåtböjd, hänsjunken i något, benen isär, på väg, handen framför sig som en kompass (Bok: Anneli Jordahl)

Jag skulle tro att hänsjunken (hänsjunket/hänsjunkna) är bland de mest utrotningshotade orden vi har i vårt språk. Det förekommer, men bara i litteratur och mycket, mycket sällan dessutom.


Därför är det kul att påträffa ordet i en rätt färsk roman, utgiven 2016: Anneli Jordahls "Som hundarna i Lafayette Park". Mannen som är hänsjunken är den amerikanske författaren Jack London (1876-1916), mest känd för romanen "Skriet från vildmarken". Statyn finns i Oakland, en grannstad/förstad till San Francisco.

hänsjunken – helt koncentrerad (på ngt) och till synes själsligt frånvarande: han satt hänsjunken i tankar (1)
hänsjunka – försjunka eller gå upp (i ngt) (4)
hänsjunka – synonymer: absorberas, drunkna i, fördjupa sig, försjunka, helt upptagas av, hemfalla åt, uppsugas i (sv.dsynonym.com)

Försjunken - men ett eller annat snäpp starkare: mycket försjunken. Det är min egen definition av ordet.

Hänsjunken dök upp och hade sin storhetstid under andra halvan av 1800-talet och användes då även i dagstidningarnas nyhetstexter. Hänsjunken var med i SAOL 12 (1998) men borttagen från och med SAOL 13 (2006) - och på den vägen är det: saknas i de allra flesta ordböcker. Är folk inte mycket försjunkna (=hänsjunkna) i saker och ting längre? 

* Där satt jag hänsjunken i funderingar, till dess mörkret föll på och jag 
drog mig tillbaka till mitt rum (Bok: Conrad Fristedt)
*
Men hon blev allt tystare, alltmer fåordig och tankspridd - det var som om hon inte uppfattade vad som hände omkring henne, hon gick som borta, hänsjunken i något. Lycka var det inte, det som hennes unga vita ansikte speglade (Bok: Birgitta Trotzig)
Marodhaj avlägsnade sig åter med sina kamrater, vilka var hänsjunkna i beundran av hans visdom (Bok: Nikolaj Gogol)
 
*
… snart fylldes salen av ett muntert sorl och ett ideligt skålande tog vid, som fru Allquist inte längre tycktes märka, hänsjunken som hon var i ljuva drömmar (Bok: Alice Lyttkens)
*
Hon satt där ömsom lekande med sina handskar, ömsom hänsjunken i betraktandet av sina vackra vita händer (Bok: Alice Lyttkens, igen)
*
I Köpenhamn fann den kunglige sekreteraren honom någon tid senare sittande i sin kammare på slottet, rivande sitt hår, hänsjunken i sorg, villrådig om vad han skulle företaga sig, en tröstlös bild av förtvivlan (Bok: Birger Sallnäs)
*
Med blicken hänsjunken i det svagt sidengråa, ansvävande nattskenet över vågdunklet är det som om hon omslöts av och upptogs i en magisk tidlöshet (Bok: Hans Hergin)

Varför upplevs vissa ord - som exempelvis hänsjunken - som passé? Jag vet inte. Om svenska hade varit språket i USA och amerikansk engelska språket i Sverige hade hänsjunken då varit på alla svenskars läppar, därför att det då ansetts så coolt? Det vet jag inte heller.


Men ordet hänsjunken är riktigt användbart. Man kan bli hänsjunken i allt, i en boulematch till exempel.


Dock är hänsjunken som sagt på vippen att försvinna helt från vårt språk. Hög tid att starta en stödförening, ett sällskap! Eller? Det lär dock bli ganska tysta årsmöten där alla sitter hänsjunkna i ... Ja, gissa i vad!
hänsjunken 2
avdelare
VECKA 41, 2017: HELA KONKARONGEN
konkarong
Tänk dig denna 1700-talsmademoiselle i en sorts 2000-talstappning slinka in på Lidl med hela konkarongen på skallen. Att tungan hålls exakt rätt i mun räcker inte på långa vägar. Klinisk precision över hela linjen är vad som krävs, i balans och kroppshållning samt på apostlahästarnas hastighet. Dessutom järnkoll på att avståndet till samtliga medmänniskor hela tiden är betryggande (stötrisken). Den väldiga konkarongen får ju absolut inte rasa. 

konkarong – 1) (förr) ett slags fruntimmersmössa med en mängd veckade krus, uppburna av en ståltrådsställning 2) i uttrycket hela konkarongen, ”hela bunten”, ”hela rasket”, ”hela klabbet”; allesamman; alltsamman (4; i en text från 1937) 
hela konkarongen
– alltsammans, allesammans (uttrycket använt sedan 1849; till konkarong, ursprungligen om stor huvudbonad för damer på 1700-talet); till franska conquérante 'erövrerska') (1)

Såvitt jag har förstått är konkarong en svensk ordskapelse - trots ordets uppenbara koppling till det franska språket. (Franskan var ju innespråket i Sverige på 1700-talet, precis som engelskan är det nuförtiden.) Nationalencyklopedin (NE) flyttar fokus en aning från huvudbonad till frisyr, av allt att döma är konkarong en kombination.

konkarong – under 1700-talet skämtsamt namn på en kvinnlig huvudbonad (troligen en fontang) med metallstyvade upprättstående pipor och veck. Ordet har sitt ursprung i franska conquérant ’erövrare’, av conquérir ’erövra’, men betydelseutvecklingen är ännu oförklarad; möjligen utgår dock termen från femininformen conquérante, använd om en kvinna som ”gör erövringar” genom sin klädelegans (NE)
fontang – (franska fontange, efter hertiginnan de Fontanges, en av Ludvig XIV:s älskarinnor), kvinnlig huvudbonad, ”hårklädsel”, som var mode ca 1680–1715. Den bestod av pipade, styvstärkta spetsar, vilka, ibland med hjälp av extra stöd av metall, stod lodrätt över hjässan och hölls på plats av en liten hätta, som omslöt bakhuvudet. Fontangen var ofta även dekorerad med band, rosetter och tyll samt med barber (NE)
barber – (franska barbes [pluralis], egentligen ’skägg’), två likadana band, vanligen av spets, som i 1700-talets europeiska modedräkt fästes i kvinnornas hårprydnad och som ofta hängde ner på sidorna av ansiktet (NE)

I den väldiga konkarongen kunde alltså påträffas lite av varje - "allt". Och så småningom, i bildlig betydelse, även "alla".

* Han vann hela konkarongen i Wien 2015 och var programledare för festligheterna i Stockholm i fjol. Nu är det klart att Måns Zelmerlöw kommer att få en stor roll även under Eurovision Song Contest i Kiev i vår (Nyhetsbyrån TT: Linus Brännström)
* Nobelfesten … Klockan är sju prick och nu tågar gästerna som ska sitta vid honnörsbordet högtidligt in. Kungen och drottningen, prinsen och alla prinsessorna, Arvid Carlsson, Gao Xingjian och hela konkarongen (DN: Lotta Samec; år 2000) 
* Gullungen är ju bara sex år, och vid den åldern ska dom ju helt enkelt ha hela konkarongen av struntsjukdomar - röda hund och mässlingen och allt det där (Bok: Rudolf Värnlund)
* Men hon pratar så snabbt och intensivt nu, om patriarkatet pratar hon, om patriarkatet och etablissemanget och hela den sumpkokta konkarongen som ser till att hon aldrig kommer att få den plats på jobbet som hon vill ha (Bok: Lina Wolff) 
* SVT har visat samtliga tre säsonger förut, men den som missade dem kan avnjuta dem nu, då hela konkarongen har lagts ut på SVT Play lagom till alla lata sommarkvällar (AB: Karolina Fjellborg)  

avdelare
VECKA 40, 2017: I SÅ MÅTTO 

Ibland blir det fel när vi skriver. Antingen för att man inte vet hur det ska vara, eller för att man visserligen vet men slarvar. Och - det gäller precis alla.
Text ur bok.

i så måtto – Fråga: Heter det i så motto eller i så måtto? Svar: Det heter i så måtto, vilket betyder ’i det avseendet’, ’på det sättet’. Måtto är en gammal dativform av måtta i betydelsen ’sätt’ (jämför norska måte och danska måde). Att den felaktiga formen i så motto är ungefär lika vanlig i dagens texter beror sannolikt på att måtto är ett främmande ord för dagens svenskar, vilket motto (’valspråk’) inte är. Motto är ett italienskt lånord, besläktat med franskans mot, ’ord’ (Språkrådets "Frågelådan"; kan ibland vara riktigt användbar, länk: här)

Om inte grannspråken känns alltför främmande är alltså ett bra knep om man är osäker: Tänk danskt: måde! Eller tänk norskt: måte! Guillous felskrivning måste ha berott på slarv, inte minst med tanke på detta: "Jan Guillou har fransk far (Charles Guillou) og norsk mor (Marianne, født Botolfsen)" (norska Wikipedia)

Det är ställt utom all tvekan att det växande tiggeriet är organiserat i så måtto att någon ser till att vakanta platser omedelbart fylls av nya tiggare i varje fall på ställen som bedöms vara lukrativa (DN: Per Kågeson)
* Han är alltså friad i så måtto att åklagaren inte har kunnat finna bevis för att flickan verkligen har utsatts för brott. Men han känner sig ändå inte rentvådd (DN: Gert Svensson)
* Skalvet var väntat i så måtto att seismologer visste att det var möjligt att ett sådant kunde komma att inträffa. Tidpunkten var däremot mer oviss (DN: Gunnar Sörbring/ Jenny Ryderstedt)
* Om jag går tillbaka 25 år, när jag började som konstnär, har det blivit mycket bättre i så måtto att det finns en större pluralism (DN: Sara Ullberg) 

avdelare
VECKA 39, 2017: SNÅLVATTEN 
snålvatten
snålvatten – saliv som utsöndras på grund av (stor) aptit el. girighet e.d. (1)
snålvattensnålvattnet rinner det vattnas i mun (vid beskrivning av en girig person) (2)
snålvatten – saliv; särsk. i uttr. betecknande att det vattnas i munnen på ngn el. att ngn dreglar av lystnad efter mat o.d. (4)
snålvatten – snål i betydelsen ”sugen på något” lever kvar i Finland. Hos oss är det väl bara i ordet snålvatten som vi anar den gamla betydelsen. Men på 1600-talet kunde man beskriva en hyena som ”snåålt effter menniskiors döda kroppar” (SvD: Viveka Adelswärd)
snålvatten – … På tal om snålhet är det bara i Svenskfinland som man kan vara snål på någonting gott, dvs. sugen på någonting. I Sverige betyder snål endast sniken och girig. Däremot kan snålvattnet mycket väl rinna också i Sverige (Språkbruk, Finland)

* Där ligger karamellpåsen, jag ser den och snålvattnet rinner (Bok: Margareta Strömstedt)
* Jag har lånat en bil. Bilen visade sig vara av den sort som alstrar snålvatten, en Mercedes sportmodell omkring tio år gammal, på den tiden visste både Mercedes och Benz hur man gjorde bilar som smycken (Bok: Olov Svedelid)
* Franska och italienska pastejbagare visade sina varor och lovordade läckerheterna med sådan glöd att snålvattnet dröp ur deras egna gipor (Bok: Olov Svedelid, igen)
* Kina är en sagolik tillväxtmarknad som får snålvattnet att börja droppa hos alla sorters tillverkare (GP: Stephan Lövgren)
* I gengäld åt vi surströmming först i oktober, och det visade sig då att två av deltagarna vid bordet var sådana entusiaster att de hade börjat känna snålvattnet rinna flera dagar i förväg (DN: Nils Hansson)
* … amerikanska Blue Note. Skivbolaget … åh, logotypen med inskriften "The finest in jazz since 1939" som får snålvattnet att börja rinna med pavlovsk reflexmässighet nedför oxeltänderna på varje jazznörd (DN: Måns Wallgren)
* I det nya sköna Sverige går jag in på Seven Eleven och där finns hyllmeter med nya sköna grejor att proppa käften full med: trekantiga mackor i plastbyttor, korvar som rullar förstulet runt i sin plexibur, … det är som när Astrid Lindgren går igenom julbordet i Katthult med snålvattnet duggande över skrivmaskinen (DN: Bengt Ohlsson)
* … bokrea … Runt de uppdukade långborden rinner snålvattnet nästan hörbart (DN: Ole Hessler)


Sedan Olov Svedelid och de andra plitade ner sina rader ovan har en hel del snålvatten runnit under broarna. Inte minst i Nordmalings kommun i Ångermanland, som det verkar.
karta
Rinner snålvattnet till hos den badsugne? Nja, vid närmare eftertanke sannolikt inte ...
avdelare
VECKA 38, 2017: DISKURS 

Det finns flera ord i den intellektuella/akademiska finvokabulären som jag inte gillar. Diskurs är ett av dem. Inte minst för att det förefaller vara så vagt; dess betydelse är i mina ögon rätt dunkel.

Och inte ens alla intellektuella verkar riktigt ha förstått betydelsen. Men såvitt jag vet har bara en av dem erkänt det öppet. Nämligen Leif Nylén - författare och litteratur- och konstkritiker (samt en gång i tiden en av medlemmarna i proggbandet Blå Tåget). DN 1999-10-10:

"Jag hängde länge med i den intellektuella vokabulären: från 50-talets nykritik över 60-talets språkteoretiskt och teknologiromantiskt färgade terminologi till 70-talets nymarxism.

Men någon gång i slutet av 70-talet måste jag ha slumrat till. När jag vaknade upp var det 80-tal och jag förstod plötsligt ingenting. Det gällde inte postmodernism, dekonstruktion och liknande - sånt kunde man snabbt läsa in sig hyggligt på, även om man kanske inte gillade innebörden.


Men det var ett ord som förekom nästan överallt, som tegelsten i det intellektuella meningsbyggandet - jag begrep det bara inte. Och det gick knappast an att fråga, jag hade blivit lite för gammal för att våga verka dum.


Ordet det handlade om var "diskurs". Allting - inklusive ingenting - tycktes kunna utgöra eller innebära en diskurs. Jag försökte översätta till "språk", "tänkesätt", "sammanhang", "samhälle", ibland stämde det någorlunda, ofta inte alls.

Jag är fortfarande osäker om betydelsen - och ordböckerna kommer knappast till min hjälp. Där står det bara att diskurs är synonymt med "samtal". Men det kan väl ändå inte vara så enkelt som att den samtida diskursen är detsamma som allmänt prat?"
diskurs – Det kan stå för mycket, alltifrån samtal, språk till ideologi, tankesystem, föreställningsvärld. Ordet går tillbaka på lat. discurrere ’springa hit och dit; låta samtalet gå fram och tillbaka’ (Språkrådets "Frågelådan")
diskurs
– betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet. (franska discours ’samtal’, ’yttrande’, ’tal’, av latin discursus ’samtal’, egentligen ’kringlöpande’) (Nationalencyklopedin)

* Ingen var det minsta intresserad av att jag inte gillade lever. Å andra sidan jobbade jag inte särskilt mycket med budskapet. Jag byggde ingen berättelse kring stekt lever. Gjorde inga samhällskopplingar. Problematiserade inte leverätandet som kulturell norm. Förankrade inte mitt levermotstånd i en politisk och moralisk diskurs. Jag gillade helt enkelt inte lever (Expr.: Johan Hakelius, i ett av hans mest uppskattade texter i det mindre formatet, över 36.000 delningar. Klicka här!)
Det har skapats en liten mager diskurs (talform, pratpaket kan man kanske förtydliga det med) framför allt av invandrarkvinnor själva (DN: Yvonne Hirdman)
Tydligast är detta när Carlsson beskriver idé­skiftena på 1980-talet när problemformuleringsprivilegiet gled S ur händerna och en mer liberal diskurs började prägla det politiska samtalet (DN: Erik Helmerson)
Steriliseringarna var sprungna ur en rasistisk diskurs, även om 30-talets förespråkare oftast drevs av ett annat tänkande (DN: Gunnar Broberg/Mattias Tydén) 
avdelare
VECKA 37, 2017: IMPLICIT 

En arg läsare kommer till tals i Göteborgs-Posten 2008-03-13:

"IMPLICIT, vad är det? Enligt Svenska Akademiens Ordlista betyder det inbegripet, underförstått. Varför inte använda dessa lättförståeliga svenska ord istället? Jag har en känsla av att många kulturskribenter har ett ovanfrånperspektiv på oss vanliga läsare, att genom att använda svårbegripliga ord vill göra texten märkvärdigare än vad den är. Jag uppfattar detta som verbal snobbism när en skribent inte kan använda ord som en läsare med ett normalt ordförråd förstår utan måsta gå till en ordbok för att få en förklaring.” 

Tidningens försvar, genom kulturchefen:

”Som skribent eftersträvar man såväl precision som variation i sitt språk. Ju mer exakt ett uttryck är, desto bättre. Det finns en risk att i varje läge försöka finna en enklare synonym, språket blir då fattigare. Samtidigt kan detta ibland stå i konflikt med viljan att kommunicera med så många som möjligt. Vad gäller ordet "implicit" har jag svårt att se varför det av principiella skäl borde diskvalificeras från dagstidningsprosan. Det är ett, ibland, ytterst användbart ord. Speciellt om ordet underförstått brukats tidigare i texten.”

implicit – inte direkt utsagd men underförstådd (om påstående, beskrivning e.d.) (motsats: explicit): hans ord innebar ett implicit löfte om hjälp [implici´t] (1)
implicit – betyder ’inte klart utsagd, underförstådd’ som t.ex. i meningen ”I skräpskulpturen fanns även en implicit kritik av konsumtionssamhället”. Implicit kommer från latinets implicitus, som betyder ’invecklad’, bildat till implicare ’veckla in’ (Språkrådets ”Frågelådan”)

* Hur många får inte höra "Varför svarar du inte i mobilen?" med det implicita kravet på ständig tillgänglighet (GP: Ulrika Naezer)
* … bostaden … Du visar inte bara upp ditt hem utan implicit vem du är … och att du har stil och vet hur man gör ett attraktivt hem (GP: Ida Johansson)
* Jag har svårt för journalistik som går ut på att det är fult att ha pengar, där det implicita budskapet är att alla som har en schysst lön borde skämmas (GP: Maria Wetterstrand)
* Risker som bankerna kunde ta eftersom det finns en implicit garanti från staten att inte låta stora banker gå i konkurs (GP: Ulla Andersson)
* ”Vill ni inte se en kvinna som president för Amerikas förenta stater?” Implicit i frågan ligger att den som inte röstar på henne inte vill ha en kvinnlig president (GP: Susanna Birgersson)
* Redan i det faktum att vi har en lagstiftning som reglerar abort finns ett implicit erkännande av frågans moraliska komplexitet (GP: Susanna Mannelin)
avdelare

VECKA 36, 2017: SKOGSTOKIG
skärmdump
På sidan 5 i tidningen den dagen dyker ordet upp för första gången någonsin - i alla fall när det gäller landets alla tryckta papperstidningar. Skärmdumpen är från databasen "Digitaliserade svenska dagstidningar" (här) med tidningstexter också mycket långt tillbaka i tiden. Gjorde dubbelkollen eftersom jag tyckte att en ordboks uppgift "HIST.: sedan 1997" verkade väl sent. Och om man ska vara lite petig så hade ordformen skogstokigt sett dagens ljus hos konkurrenten Expressen 4½ år tidigare.

skogstokig – som uppträder helgalet eller till synes utan förstånd (1)
skogstokig – helt tokig, spritt språngande galen (2) 
skogstokig
– ordet får någon enstaka gång betyda 'en som älskar, är tokig i skog och skogsliv', men den vanligaste, bildliga betydelsen är 'skvatt galen, helt vild' (Boken ”Ordens ursprung”: Bo Bergman)
skogstokig
– Den bildliga betydelsen kan möjligen ha uppkommit från föreställningar om att man kan bli vild av att ha vistats ensam länge i skogarna och att ”skogsmän” (enslingar som bodde i skogen) kunde vara våldsamma. Skogars djupa mörker och tystnad kan kanske göra folk tokiga; de blir så att säga tokiga av skogen. (Kanske finns en parallell i sjövild ’helt galen’, alltså en person som är vild efter långvarigt uppehåll till sjöss.) Varianten oxtokig har noterats. Kanske är det helt enkelt en missuppfattning och folketymologisk ombildning av skogstokig (Boken ”Ordens ursprung”: Bo Bergman - forts.)  

*
 Mamma och pappa är bergis skogstokiga av oro (Bok: Jesper Tillberg)  
*
… på gränsen till nervsammanbrott, närmast skogstokig av svartsjuka (DN: Sara Norling)
Men Hammarby skulle ha haft en straff … Den enda som lyckades med konststycket att inte se det uppenbara var domaren … Hammarbys sportchef var skogstokig uppe på läktaren (DN: Nils Palmgren)
*
 När jag fick mitt första barn var jag helt skogstokig. Jävel, vad perfekt allt skulle vara. Jag läste till waldorflärare och var så gott som svanenmärkt och ekologiskt odlad hela jag (Bok: Mia Skäringer) 
*
 Snöstorm och spöregn, plus och minus, sol och dimma och så lite orkanvindar på toppen. Det där är inte Åre på ett år. Det var Åre på ett dygn i går. Här måste vädergudarna vara skogstokiga (DN: Johan Esk)
... Iggy Pop … Jag undrar om han ens vet vad han skulle göra på en scen om han inte fick flänga runt som en skogstokig studsboll och hela tiden hitta nya sätt att komma publiken nära (DN: Nils Hansson)
avdelare
VECKA 35, 2017: HALTA LÖSS 

Ett uttryck denna vecka. ”Vad gör halta löss? Hoppar, vilar eller dansar de?” Den frågan dyker upp i DN:s språkfrågespalt 2008-12-10. Svarar gör Catharina Grünbaum, språkexpert i många år på tidningen. ”Uttrycket letar man besynnerligt nog förgäves efter i ordböcker och böcker över uttryck och talesätt”, skriver hon. Återstoden av hennes text har jag delat upp i två block:

halta löss
Här hoppar inga halta löss är ett bedyrande med innebörden att här finns driv och dådkraft. … de hoppande halta lössen är med sin allitteration av allt att döma de ursprungliga. Det äldsta belägg jag kommit i närheten av finns i ett brev från målaren Otto G Carlsund till skulptören Christian Berg, skrivet i Paris någon gång på 1920-talet när de båda var unga och entusiastiska och hade Stockholmsutställningen framför sig: ”Här hoppa inga halta löss för bleka faen.” (DN: Catharina Grünbaum) 
halta löss
– Det finns flera varianter. Den vanligaste är här vilar inga halta löss, och det ger också mening, men inte lika god. Den formuleringen anknyter förmodligen till här vilar inga ledsamheter, och den ligger ju mycket nära i betydelse. Hos P C Jersild både hoppar och dansar de halta lössen i ”Barnens ö” från 1976. Uttrycket är med andra ord inte helt stabilt. (DN: Catharina Grünbaum)

*
Här hoppar inga halta löss. Byggde en friggebod på semestern (DN: Bo Westmar) 
* … och jag blinkade tillbaka för att markera att med mig var det inget fel på, här hoppade inga halta löss, en gång stålman alltid stålman (Bok: Olov Svedelid) 
* Inför första plattan på tio år har den numera österlenbosatte låtskrivaren haft tid att väga orden på guldvåg, och ladda sina låtar … Här vävs hur som helst ingen spindelväv och hoppar inga halta löss (Ystads allehanda: Mattias Pehrsson)
* … som när Cederborgh ville belåna järn. … Nä, det blir inget av, sa farfar. Sällan hoppar halta löss uti galoscher! Och sen sprack hela bubblan med Cederborghs luftjärn, och farfar kunde gå och skrodera och skryta flera år efteråt (Bok: Gösta Gustaf-Jansson)
* Här vilar inga halta löss! Om du har sökt någon av våra kurser med sista ansökningsdatum 1 november, så ska du hålla koll på din inkorg. Antagningsbesked är på väg! (Facebook: Braheskolan/Visingsö folkhögskola)
*
Mats Myrén är en flitig författare. … Det bästa i denna bok är annars det oerhörda tempot. Här vilar inga halta löss. Det är fullt ös hela tiden (Tidskriften Dast: Nisse Scherman) 
* "
Gjorde en för faktakoll också, samt en kategori för … ." "Där vilar inga halta löss! Snyggt jobbat Elinnea!" (Wikipedia, diskussion kvalitetskontroll: en skribent till en annan)

avdelare
VECKA 34, 2017: STÄDSE

Ett ord med åtskilliga år på nacken. Första skriftliga belägg i svenskan är daterat till 1505, enligt (1).

städse – alltid: han hade henne städse i sina tankar (av lågtyska stedes ’alltid’) (1)
städse  alltid, ständigt (2)
städse – alltid, ständigt, jämt, stundligen (3)

* Apropå broddar så frågade hon församlingen hur många av oss som stått på öronen hittills i vinter. … Inte jag, för jag har städse mina pliggförsedda doningar på hälarna (Expr.: Cecilia Hagen)
* … och sen fortsatt i samma våldsamma takt igen, med skygglapparna städse på plats och förträngningsmekanismen i toppskick (Bok: Cecilia Hagen, igen)
* En fara hotar, hemma eller i främmande land, och den städse rättrådige Bamse ger sig ut med sina djurvänner för att möta denna fara (AB: Petter Lindgren)
* Det civila livet i deras länder präglas av en städse närvarande, brutal politisk polis och undersåtarna är kuschade och tystade (DN: Mats Lundegård)
* Den tyska som han perfekt vill lära sig hämmas av mitt städse pågående pladder om vad som står i DN (Expr.: Nina Lekander)