Citat från Nacka-Saltsjöbadens Tidning 1979.
Stina Swärd höll oerhört hårt på regelverket. Vilket inkluderade uppvisande av legitimation. Alltid! Det spelade ingen roll om kunden var en skummis som hon aldrig hade sett förut eller om det var en Saltsjö-Duvnäsbo som hon haft framför sig hundratals gånger.
Bilden ovan är tagen 12 maj 1979, den dag som postkontoret i Saltsjö-Duvnäs las ner. Den bilden liksom en "handskakningsbild" lite längre ner i inlägget är från Stina Swärds fotoalbum om tiden på postkontoret. Många fler bilder från albumet finns i boken!
När vi 33½ år senare träffar Stina på hennes seniorboende på Södermalm slås vi av hur vital hon fortfarande är, då på väg att bli hela 98 år. Hon är hur entusiastisk som helst över att vi håller på att skriva en bok om stationshuset. Och det är svårt att inte gilla berättarglada Stina - humoristisk, självironisk och inte minst med fortsatt inneboende styrka trots att alla år förstås satt sina kroppsliga spår.
Stina Swärd höll oerhört hårt på regelverket. Vilket inkluderade uppvisande av legitimation. Alltid! Det spelade ingen roll om kunden var en skummis som hon aldrig hade sett förut eller om det var en Saltsjö-Duvnäsbo som hon haft framför sig hundratals gånger.
Bilden ovan är tagen 12 maj 1979, den dag som postkontoret i Saltsjö-Duvnäs las ner. Den bilden liksom en "handskakningsbild" lite längre ner i inlägget är från Stina Swärds fotoalbum om tiden på postkontoret. Många fler bilder från albumet finns i boken!
När vi 33½ år senare träffar Stina på hennes seniorboende på Södermalm slås vi av hur vital hon fortfarande är, då på väg att bli hela 98 år. Hon är hur entusiastisk som helst över att vi håller på att skriva en bok om stationshuset. Och det är svårt att inte gilla berättarglada Stina - humoristisk, självironisk och inte minst med fortsatt inneboende styrka trots att alla år förstås satt sina kroppsliga spår.
Stina Swärd 30 november 2012. Foto: Mimi Maria Bernström.
Född 1915. Göteborgska från början. Till Stockholm 1935, och pappan kom att bli postmästare i Saltsjöbaden. Stina ville egentligen bli modist. "Nej, du ska gå till Posten!" sa pappa, berättar Stina. Så blev det, så småningom med stationering på postkontoret i Saltsjö-Duvnäs.
Villasamhället är till stor del en enda familjs skapelse: familjen Öhman. Sedan 1900-talets början har tre generationer Öhman genom Saltsjö-Dufnäs Villatomter AB byggt ut undan för undan.
Claës Öhman var under 1900-talets sista decennier och en bit in i detta klanens överhuvud. Kungen i Saltsjö-Duvnäs. Men inte överallt i samhället. För att stationshuset verkar ha varit en sorts fri enklav i det Öhmanska konungariket Saltsjö-Duvnäs. Där härskade ... ja, gissa vem! Färgstarka Stina Swärd i intervjun med oss:
”Du må bestämma i Duvnäs men här är det JAG som bestämmer! sa jag till honom.”
Det kan inte uteslutas att orden fälldes gång på gång under ständiga dispyter med Claës Öhman om legitimation ... Hur som helst röktes det fredspipa när postkontoret p.g.a för få kunder las ner 12 maj 1979. Claës Öhman och Stina Swärd just den dagen:
Stina Swärds kläder dagen till ära hör ihop med att postkontoret funnits i byggnaden sedan 1894. Parentetiskt kan jag nämna att de två kom att avlida samma år och samma månad, i januari 2015. Stina Swärd skulle aldrig få fylla 100 år ...
Massor av Duvnäsbor och andra strömmade till på postkontorets sista dag. Det bjöds på kaffe - "gravkaffe" är uttrycket Stina använder - och hon och hennes medarbetare Leena Kinnunen fick presenter i stor mängd från inte minst trogna kunder. "Så vemodigt", säger Stina, "det var ju så hemtrevligt och familjärt. Och bra kunder ... Det var besvärliga kunder också, men väldigt mycket bra kunder var det." "EN DAG JAG ALDRIG GLÖMMER 12/5 1979", står det handskrivet på en fasttejpad lapp i början på det fotoalbum som nästan enbart handlar om tiden på Posten i Saltsjö-Duvnäs.
En annan dag Stina Swärd aldrig kom att glömma var 8/6 1979, alltså bara några veckor senare. På den nya arbetsplatsen, Posten i Saltsjö-Järla, blev hon ganska direkt utsatt för ett rån - det skedde dessutom på hennes födelsedag. Den gången blev det inte riktigt läge för meningsutbyte om legitimation ...
Vad finns att berätta om platsen innan Saltsjö-Duvnäs blev bebyggt på riktigt och innan järnvägen kom? Boken tar faktiskt avstamp ända från 1700-talet. Bellman och andra dåtidens kändisar var flitiga besökare just i denna del av det som skulle bli Saltsjö-Duvnäs.
Boken handlar vidare en hel del om mat, närmare bestämt Italien-/Medelhavsinspirerad sådan som krögarparet Bosse & Marianne specialiserade sig på i restaurangen Stazione i stationsbyggnaden. De drev restaurangen i tio år, fram till april 2017.
Tågtrafiken på Saltsjöbanan (med betoning på historiken) är förstås också ett givet tema. Plus mycket mer. I spalten till höger finns möjlighet att klicka sig till webbplatsen där du kan köpa boken.
